26 feb. 2001.

Till Debattred för ev. publicering.

I dagspressen börjar åter - som för tio år sedan - skogsnäringens käraste lögn dyka upp: "Det finns mer skog i Sverige nu än någonsin". Den förekommer t.ex. som små annonser, insmugna bland annat material utan avsändare. Hur kan man veta att det är lögn?

1. Om "någonsin" betyder någonsin ska jämförelsen göras med tillståndet innan människan började härja i skogarna. Då var både de nuvarande åkerarealerna och de nuvarande skogsmarkerna täckta av gammal grov skog, glesare och ljusare än nu men med stora virkesvolymer per hektar.

2. För Norrlands inland, inklusive norra Värmland och norra Dalarna, känner man historien under de senaste två hundra åren mycket väl. Innan timmerfronten drog upp över landet med början i Värmland 1830 fanns där urskogar eller mycket lite utnyttjade skogar. Dimensionsavverkningarna tog ut allt flottbart och sågbart virke, så att virkesförrådet vid sekelskiftet hade minskat kraftigt. Fortfarande är virkesförrådet mindre än före dimensionsavverkningarna.

3. Om man vill hålla sig till säkra mätningar - och skogsnäringen brukar göra det i allt utom i opinionsbildningsarbetet - har man Riksskogstaxeringen att lita till. Dess första data kommer från åren omkring 1926. Vid den tidpunkten startar alla kurvor och från den tidpunkten har virkesförrådet ökat nästan kontinuerligt fram till nu. Det är inte konstigt, eftersom förråden då, efter att timmerfronten hade dragit fram, var låga.

4. Det som vi nu har ökande mängder av är inte skog i biologisk mening. Det är trädplanteringar på f.d. jordbruksmark, mest gran, och det är ungskogar efter 1900-talets alla kalhyggen, ungskogar som har skötts väl, blivit täta och snabbväxande, men har låga naturvärden. Naturvärdena finns i de gamla skogarna, men de håller på att försvinna. Urskogar avverkas fortfarande. Andelen skog över 140 år minskar. Andelen skog över 120 år minskar. Andelen skog som har huggits bara en gång (dimensionsavverkningarna) minskar. Skogens medelålder går ner.

Den lögnaktiga beskrivningen av skogens tillstånd kommer från organisationer som vill tona ned naturvården i skogen och öka avverkningarna. De vill sabotera det naturvårdsarbete i skogen som har haft gynnsam vind under några år. Det är oacceptabelt. Det är mycket långt kvar till målet: 4 % av den produktiva skogen nedom fjällskogsgränsen i reservat inom 10 år och 10 % inom 40 år. Vi har aldrig haft så lite gammelskog i Sverige som nu, och det lilla som finns kvar måste undantas från avverkning.

Anders Delin, Kulgatan 40, 81171 Järbo, 0290-70821, 70087 (fax), Gävleborgs Botaniska Sällskap, Naturskyddsföreningens Skogsnätverk