Till debattred. för ev. publicering 21 nov. 2001.

Öppet brev till Åsa Tham, Statsskogsutredningen

Folkets skogar
Statens skogar uppfattas av många som folkets skogar. Man tror sig ha möjlighet att påverka hur de ska skötas och utnyttjas.
Många svenskar går i dessa skogar och upplever dem. Vårt intryck är att dessa människor har respekt och vördnad för gamla träd och gamla skogar. Vi tror att majoriteten av dem tycker att statens skogar lika mycket är till för skogens alla djur och växter som för människan. Kanske de uppfattar skogen som ett ställe där en sorts naturtillhörighet kan upplevas. De är kritiska mot avverkningar och tycker att staten bör ha råd att låta skogarna växa till sig och bli gamla.
För andra svenskar är skogen en mer teoretisk företeelse, som de inte har någon kontakt med annat än som siffror i tabeller. För dessa representerar statens skogar endast en post i nationalbudgeten.
En viktig fråga för Statsskogsutredningen bör - enligt vår uppfattning - vara att väga dessa bägge erfarenheter, synsätt och intressen mot varandra. De erfarenheter och åsikter som finns hos dem som går i statens skogar, känner dem och är oroliga för dessa skogars framtid bör väga tungt.

Flerhundraårig överexploatering bör vändas i flerhundraårig rekonstruktion
Det är enligt vår uppfattning självklart att statens skogar ska brukas med mycket större återhållsamhet än bolagsskogarna, med flerhundraårigt perspektiv framåt, med en uttalad restaureringsplan, och med stark naturvårdsinriktning.
I hela Sverige är arealen gammelskog nu så liten att all gammelskog måste undantas från skogsbruk om målet att skydda 5 % av den produktiva skogen ska kunna nås. Om man vill nå upp till 10 %, som forskare säger och som Miljövårdsberedningen 1997 rekommenderade som långsiktigt mål, måste därtill ett omfattande restaureringsarbete genomföras. Endast tio procent av den svenska skogen är i dag över 120 år.
En stor del av de sista kvarvarande gammelskogarna finns på Fastighetsverkets, Sveaskogs och AssiDomäns marker. I Fastighetsverkets skogar, som till stor del är fjällnära, är detta speciellt uppenbart. Att det gäller även för Sveaskog framgår t.ex. av den undersökning som Fältbiologerna gjorde i juli 2001, då 23 % av den skog i Medelpad, Jämtland och Dalarna som Sveaskog hade anmält till avverkning hade sådana kvalitéer att den borde avsättas som reservat. Likaså visade Forskningsresan i Naturvårdens Utmarker sommaren 1999 att inom Känne kronopark i Ytterhogdal i sydöstra änden av Härjedalens kommun hade minst18 % av skogsarealen reservatkvalitet.
Om staten ska föregå med gott exempel när det gäller naturvård måste alla statliga gammelskogar undantas från skogsbruk. Det är för oss självklart att detta måste ske på det statliga skogsbolagets egen bekostnad. De pengar som naturvårdsverket och skogsvårdsstyrelserna fördelar till nationalparker, naturreservat och biotopskydd är otillräckliga även för bevarandearbetet på de privatägda markerna och bör inte tas i anspråk för skogsbevarande på statens mark
Nätverket för Naturvård i Svensk Skog har formulerat följande krav: All statlig skog ovanför fjällnära naturvårdsgränsen undantas från skogsbruk utan kostnad. All övrig statlig skog som är nyckelbiotop, urskogsartad, utgörs av stora obrutna områden eller f.ö. har höga naturvärden undantas utan kostnad. Den tidigare undantagna och nytillkomna undantagna statliga skogen förs till en separat förvaltning för naturskyddad mark. All återstående statlig skog förvaltas med två huvudmål: 1. Att vara ersättningsmark vid inlösen av andra markägares skog med höga naturvärden. 2. Att bedriva ekologiskt hållbart skogsbruk som gagnar lokal utveckling.

Rovdrift nu
Dagens situation på Fastighetsverkets, Sveaskogs och AssiDomäns marker präglas av rovdrift på de sista gammelskogsresterna snarare än av bevarandeambition. I många delar av landet har vi sett mängder av exempel på dålig naturvård på Fastighetsverkets, Sveaskogs och AssiDomäns marker. De skogar som Sveaskog övertar från AssiDomän kommer att bestå till mycket stor del av dels hyggen och unga skogar, som i dag inte kan leverera något virke, dels rester av gammelskogar, som behöver bevaras för naturvårdsändamål. Möjligheterna att ta ut virke kommer att vara begränsade. Det är alltså viktigt att avkastningskravet på statens skogsbolag sätts lågt. Risken är annars överhängande att rovdriften fortsätter med fortsatt utarmning av naturvärdena i strid mot uppsatta miljömål.

Nätverket för Naturvård i Svensk Skog

Anders Delin, koordinator, Kulgatan 40, 81171 Järbo, 0290-70821, Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen