Till Debattred. för ev. publicering 5 dec. 2001.

Det är ju bra att Tomas Jonsson, Scandiakonsult Natura AB, i denna tidning den 23 nov. klart uttalar att det certifierade skogsbolaget StoraEnso visst kan förlora sitt certifikat om det missköter sig - åtminstone tillfälligt. Man undrar hur lång tid en sådan tillfällig indragning av certifikatet kan räcka, och vilken verkan den kan ha på den internationella opinionen.
Tomas skriver också att det hittills inte har förelegat något sakskäl för att suspendera certifikatet. Då frågar jag: Hur mycket har Tomas själv sett av bolagets skogsbruk i fält? Certifieringsföretaget ber den ideella naturvården om hjälp med granskningen av StoraEnso. Tomas frågar dem som vistas mycket i skogen hur de tycker att bolaget sköter sig. Var det inte meningen att certifierarna själva skulle bilda sig en uppfattning om vad som händer i skogen, som underlag för sin kontroll av bolaget?

Det vi inom den ideella naturvården ser och vill kritisera för vi gärna vidare både till certifieraren och alla som vill läsa eller höra, men det är bara stickprov. En verklig kontroll av bolagets agerande över hela sin areal skulle kräva insatser av ett betydligt större antal personer än dem som är aktiva inom den ideella naturvården. Här nedan följer några exempel på StoraEnsos dåliga naturvård från de senaste åren. Vi tycker att vart och av dessa är allvarligt. Tillsammans motiverar de ett ifrågasättande av bolagets certifikat.

Exempel på dålig naturvård
StoraEnso bröt 1998 väg in i 700 ha väglöst land med stor andel skog med höga naturvärden väster om sjön Rossen i Järvsö, Ljusdal. Vid efterföljande inventering fann länsstyrelsen den ytterst sällsynta koltickan (Gloeophyllum carbonarium) i området, tillsammans med en lång rad rödlistade arter. Hälften av området planeras bli reservat, Om den andra halvan, där koltickan finns, fördes länge en diskussion, vars resultat vi ännu ej har hört.
Sommaren 1998 avverkade StoraEnso alldeles i närheten av en unik anläggning i skogen, en konstutställning, kultplats eller tillhåll för urskogens från övriga skogar bortdrivna väsen, vid Sågtjärn i Ljusne, Söderhamn. Upphovsmannen, som hållit på i 51 år, reagerade med sorg och varje anständig skogsägare borde ha hållit sig på kilometers avstånd från detta sanktuarium.
StoraEnso gjorde 2000 en våldsam markberedning i tallhed vid Lortslogen, Alfta Finnskog, Ovanåker. Området är klassat som riksintresse för den geologiska naturvården.
Den 15 okt. 2001 började StoraEnso avverka skog med 250-årig tall, 170-årig gran, trädbasdynlav (Micarea globulosella) och flera signalarter på en köpt rotpost i Järbo i Sandviken. Området hade nyckelbiotopskvalitet. Avverkningen avbröts efter påpekande från ideell naturvård.
StoraEnso avverkade hösten 2000 en naturgranskog NO om sjön Hyn, Svartnäs, Falun, med rikligt med gamla brandspår och med slaguggla, varglav och aspgelélav.
StoraEnso har 2001 snitslat för avverkning på Djupsjöberg, Sollerön, Mora, i ett område som håller reservatklass, har stor mängd död ved, rosenticka och doftskinn.
StoraEnso avverkade sommaren 2000 minst ett ha av Moras finaste tallnaturskog vid Åsklitten i Mora. 350-åriga tallar, en del med brandljud, avverkades. Torrakor med bohål avverkades.
En representant för StoraEnso i Mora, sade den 7 maj 2001 apropå 10 avverkade grova 170-åriga tallar att gammal skog inte har några höga naturvärden för att den är gammal. Personen påstod att det kan uppstå högre naturvärden om man hugger sådana tallar och planterar nytt.
Vintern 1999-2000 avverkade StoraEnso på Tjärnaberget i Borlänge på ett sätt som efterlämnade våldsamma körskador.
I mitten av april 2001 avverkade StoraEnso nattetid strövskog intill villabebyggelse i Mehedeby, Tierp, utan samråd med lokalbefolkningen. Tallar upp till 150 års ålder avverkades.
En del av en nyckelbiotop, Lönnhöjden, i södra delen av Hällefors avverkades 1998 av StoraEnso. Nyckelbiotopen var typisk och lätt identifierbar, med förekomst av bl. a. lönn, alm, ask, grov asp, västlig njurlav och lunglav.
Stora Enso AB tar endast med nyckelbiotoper och naturvärdeobjekt upp till arealgränsen 5% (miniminivån i miljömärkningen FSC), i sin ekologiska landskapsplanering i Hällefors. Överskjutande arealer kommer man inte att undanta från skogsbruk, enligt chefen för Hällefors bevakning, trots att man inte gjort någon landskapsplan för området ännu.
Ca hälften av den lövrika barrskogen i Torrknölens östsluttning (Havsvalladalen, Torsby) avverkades våren 1997 av StoraEnso, som köpt rotposten av en privatperson. Skogen var en värdefull biotop för vitryggig hackspett.

StoraEnso inte ensamt
Överträdelser av de regler som har ställts upp av lag eller certifiering är vanliga över hela landet, inom alla ägarkategorier. StoraEnso är inte ensamt. Generellt gäller att fler gammelskogar avverkas än de som får skydd i reservat. Det fortsätter att gå utför med naturvården i skogen, trots ökade anslag till reservat och biotopskydd och trots certifieringen. Skärpt uppmärksamhet på naturvård krävs av alla aktörer i skogen om inte det nationella naturvårdsmålet ska gå om intet.

Anders Delin, Kulgatan 40, 81171 Järbo, 0290-70821, Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen
Koordinator i Nätverket för Naturvård i Svensk Skog