Skogsindustrierna bluffar om skyddad skog

skyddadskog_comparision-2

Vid första anblick på kartmaterialet på Skogsindustriernas webbsida: skyddadskog.se (till vänster) framstår det som att nästan all produktiv skogsmark i Sverige är skyddad. När man börjar titta närmare kan man till exempel konstatera att de största områdena av det som påstås vara formellt skyddade skogar i nordvästra Sverige, består av kalfjäll, lågproduktiv fjällskog och myr. Kartan till vänster visas på hemsidan skyddadskog.se. Små reservat och avsättningar visas med radikalt överdriven storlek, upp till tusentals gånger större än deras egentliga storlek. Kartan till höger återger samma data fast med mindre överdrift.  Klicka här för att se större bild.

Skogsindustriernas webbsida

skyddadskog.se

en bluff

Det svenska branschorganet Skogsindustrierna där bl.a. skogsbolagen Sveaskog, Bergvik skog (Stora Enso), SCA och Holmen skog ingår, har publicerat en webbsida på engelska och svenska: skyddadskog.se, med en karta över vad de vill hävda är skyddad skog. Där görs gällande att så mycket som 25 procent (!) av den svenska skogen är skyddad och att det svenska skogsbruket är miljömässigt hållbart. Föreningen Skydda Skogen har granskat både kartan och de siffror som publicerats och konstaterar att kampanjen är en stor bluff.

Skogsdebatten i Sverige handlar inte minst om hur mycket produktiv artrik skogsmark som är skyddad och hur mycket som behöver skyddas för att vi ska nå det svenska miljömålet att alla naturligt förekommande arter ska kunna leva vidare i livskraftiga bestånd. Vidare har Sverige häromåret undertecknat ett avtal i Nagoya, Japan där vi lovar att skydda minst 17 procent av skogen till år 2020. Ledande forskare varnar för att Sverige är långt ifrån att nå målen, medan det ligger i Skogsindustriernas intresse att så mycket som möjligt av den produktiva skogsmarken är tillgänglig för skogsbruk. Det är därför industrin publicerat de starkt överdrivna siffrorna, menar föreningen Skydda Skogen.

- Skogsindustrierna hävdar att vi redan skyddar för mycket. Men enligt officiell statistik är mindre än 4 procent av den produktiva skogsmarken i landet formellt skyddad undan exploatering. Nedom den fjällnära skogen är siffran så låg som 1,6 procent, säger Viktor Säfve, ordförande i föreningen Skydda Skogen.

Föreningen Skydda Skogens granskningar av Skogsindustriernas kampanj "skyddad skog" visar att stora delar av det formella skyddet på kartan består av kala fjäll, och att allt från golfbanor, sjöar, bergtäkter och naturreservat som saknar skydd från skogsbruk, finns inritade som skyddad skog.

- Jag har på föreningens uppdrag granskat en lång rad av de områden som Skogsindustrierna hävdar är formellt skyddad skog och kan konstatera att så inte är fallet i en betydande andel av dessa. Det här är ett uppenbart försök att vilseleda politiker och industrins kunder om det egentliga tillståndet i skogen, säger Björn Olin, Skydda Skogen.

Föreningen Skydda Skogen ifrågasätter också att Skogsindustrierna redovisar frivilligt avsatta skogsområden som skyddad skog.

- Vi är starkt kritiska till att s.k. frivilliga avsättningar finns med i någon statistik över skyddad skog, eftersom sådana idag saknar långsiktigt skydd, inte är markerade i fält, inte heller kvalitetsgranskade av oberoende experter. Och framför allt att de när som helst kan avverkas om ägaren så vill, eller om marken byter ägare, säger Viktor Säfve, Skydda Skogen. Det är bra att en större del av avsättningarna nu finns på kartor, men om bolagen verkligen menar allvar med dessa avsättningar borde de självklart ge dem ett långsiktigt skydd. Många privata markägares avsättningar, som skogsindustrierna räknar som skyddad skog, finns inte dokumenterade någonstans.

Skogsindustrierna räknar vidare lågproduktiva myrar, hällmarker och fjällskogar som idag saknar områdesskydd, som skyddad skog.

- Mer än hälften av det som Skogsindustrierna räknar in i sina 25 % består av impediment utan områdesskydd. Dels är deras siffror inkorrekta, dels är siffran över hur stora obrukbara arealer som inte brukas ganska irrelevant. Mer än 90 procent av alla rödlistade skogslevande arter i Sverige finns ju i den produktiva skogen, säger Viktor Säfve.

 

Kontaktpersoner:

Viktor Säfve, ordförande, Skydda Skogen - telefon: 076-1148811,  Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Björn Olin, ledamot, Skydda Skogen - telefon: 073-3342952

 

Kartnedslag:

lapponia

Fjällmassivet Sarek är upptaget som skyddad skog.

golf

Likaså Lunds akademiska golfklubb.

forsta_versionen

Den första versionen av sidan var än mer extrem i utzoomat läge, då man fick intryck av att inte bara all skog är skyddad, utan snarare hela landaraealen. I den nu uppdatarade versionen är överdrifterna fortfarande mycket stora.

Se fler exempel här

 

Officiell statistik över långsiktigt skyddad skog

Enligt Naturvårdsverket som är den ansvariga myndigheten för skogsskydd i Sverige ser skogsskyddet ut som följer:

  • Mindre än 4 procent av den produktiva skogen i Sverige har ett långsiktigt skydd. Mer än hälften av detta skydd finns i de fjällnära skogarna. Nedom den fjällnära skogen har endast 1,6 procent av de produktiva skogarna ett formellt skydd. Skogsdebatten handlar till stor del om den produktiva skogsarealen nedom den fjällnära gränsen.  Det är även denna skogsareal miljömålet Levande skogar fokuserat på.
  •  Cirka 7 procent av all skogsmark, även lågproduktiva myrar och fjällskogar inkluderat, har ett formellt skydd.
  • Enligt uppskattningar av Skogsstyrelsen och skogsägarna har cirka 5 procent av den produktiva skogsarealen avsatts frivilligt. Dessa siffror är dock mycket osäkra, av flera anledningar: 1. Det saknas fullständigt kartunderlag och det saknas gränsmarkeringar i terrängen. 2. De frivilliga avsättningarna saknar i regel* långsiktigt skydd. 3. Det finns inga heltäckande oberoende kvalitetsgranskningar av de frivilliga avsättningarnas naturvärden. Till skillnad från de naturreservat och nationalparker som inrättats, finns det ingen som vet exakt vad alla områdena innehåller och varför de avsatts. De studier som finns visar att många avsättningar saknar naturvärden.

*Sveaskogs ekoparker är exempel på halvt långsiktiga frivilliga avsättningar, då Sveaskog tecknat 50-åriga avtal om att bevara dessa ekoparker. Initiativet är bra och bör följas av fler skogsbolag.

Källor:

Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen 2012

Naturvårdsverket - statistik över skyddad skog

www.sveaskog.se

 
 

 

 

Faktaruta om impediment:

 

Skogsindustrierna hävdar att över 25 procent av den svenska skogen är skyddad, men mer än hälften av denna skog består av lågproduktiva trädbärande myrar och hällmarker som inte har något områdesskydd. I skogsvårdslagen kallas dessa impediment och behandlas separat, eftersom de är svårföryngrade och olönsamma att bruka, och därför ej får skötas på samma sätt som produktiva skogar. Impediment definieras som mark som är olämplig för skogsbruk, exempelvis berghällar, kärr, fjäll. Inom skogsbruket definieras all mark som impediment, som har en lägre produktionsförmåga (bonitet) än en kubikmeter virke per hektar och år.

Impedimenten finns inte utritade som skyddad skog på kartor eller i terrängen. Impediment har betydelse för den biologiska mångfalden knuten till produktiv skogsmark både direkt och indirekt, men är naturligt i regel mycket artfattigare än produktiv skogsmark. Enligt en utvärdering utförd av Artdatabanken är endast 2 procent av alla skogslevande rödlistade arter direkt knutna till impediment. För ytterligare 5 procent av arterna har impedimenten en viss funktion. Det går därför inte att bevara den biologiska mångfalden knuten till produktiv skogsmark genom att kvantitativt fylla arealmålet med exempelvis myrar och lågproduktiva hällmarker.

"Givetvis är även impediment biologiskt viktiga, men det bör hållas i minnet att dessa områden endast representerar sig själv i termer av ekologisk representativitet. Impediment måste således, liksom den produktiva skogen, vara representerade på landskapsnivå. Eftersom impedimenten är naturligt artfattiga i jämförelse med produktiv skog, samt att den produktiva skogen historiskt har blivit mer påverkad så är det viktigt att särskilja begreppen. Då majoriteten av de hotade skogslevande arterna är knutna till produktiv naturskog så har den nationella strategin för skydd av skog främst fokuserat på produktiv naturskog."

Ur Skydda Skogen och Naturskyddsföreningens rapport om Nagoya och svensk skog

Källor:

SLU

Tidskriften Biodiverse

Skogsvårdslagstiftningen

Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen 2012

 

 

Det är skillnad på produktiv skog och impediment

Bildexempel

imp

Foto: Olli Manninen/Skydda Skogen 2011.

Lågproduktiv, obrukbar skogsmark, ett så kallat impediment. Mer än hälften av den skogsmark som Skogsindustrierna hävdar har ett formellt skydd består av impediment som saknar områdesskydd, där det är fullt lagligt att avverka enstaka ekonomiskt värdefulla träd.

Över 90 procent av alla rödlistade skogslevande arter är knutna till produktiv skog och kan därför inte bevaras genom att kvantitativt fylla arealmålet för produktiv skog inom Nagoya och Sveriges miljömål, med lågproduktiva myrar och hällmarker. Se jämförande bilder på produktiv skog nedan.

skepp

Foto: Olli Manninen/Skydda Skogen

Högproduktiv gammelskog med mycket grova lågor är idag en sällsynthet, vilket resulterat i att många arter knutna till dessa miljöer är hotade eller nära hotade. Det är grundläggande att Sverige har en naturvårdsstrategi att skydda och återskapa en större proportion av högproduktiva skogar av olika slag, från barrskogar till ädellövskogar, för att undvika ytterligare utrotning av arter i Sverige. Idag har mindre än 2 procent av den produktiva skogsarealen nedan fjällregionen ett långsiktigt skydd. Det är den hårdast brukade, men innan exploatering också mest artrika, produktiva skogen nedan fjällen som miljömålet Levande skogar fokuserar på. Det är också denna skog, som debatten idag egentligen främst handlar om.

produktiv_skogsmark_Anders_Delin

Foto: Anders Delin/Skydda Skogen

Ädellövskogarna har en rik biologisk mångfald som är hotad eftersom stora arealer av den ursprungliga skogen har avverkats och ersatts av barrskogar eller jordbruksmark. I södra Sverige har endast någon enstaka procent av den produktiva skogsarealen ett långsiktigt skydd, långt från de minst 20 procent som ledande forskare bedömer krävs för att vi ska nå miljömålen och våra internationella åtaganden.  

 

Viktig läsning:

  • Se Skogsindustriernas webbsida här: www.skyddadskog.se
  • Läs Skydda Skogens och Naturskyddsföreningens rapport: Rapport Sveriges skogar i världen - Vad innebär FN-avtalet från Nagoya för det svenska skogsskyddet? Tre ledande naturvårdsforskare medverkar i rapporten som också behandlar frågan om lågproduktiv skog och dess roll.
  • Forskaruppropet: Över 200 forskare kräver skydd av 20 procent av den produktiva skogsarealen. Läs vad ledande naturvårdsforskare och en samlad miljörörelse kräver av regeringen och skogsnäringen för att Sverige ska kunna nå sina internationella åtaganden och nationella miljömål här.
  • Läs Artdatabanken vid SLU:s rapport om situationen för den svenska skogen här.