Norrsjö




Slaget om den sista naturskogen

-Om hur bolagsjätten SCA kör över lokalbefolkningen
och avverkar skyddsvärda skogar.




Text: Amanda Tas

Foto: Olli Manninen, Klas Ancker & Malin Sahlin


Norrsjö är en fridfull och vacker liten by som ligger i Jämtlands län i nordvästra Sverige. Byn omges av vidsträckta barrskogar, åtminstone vid en första anblick, men synar man skogarna på närmare håll upptäcker man att en stor del av det omkringliggande landskapet utgörs av ungskogar, enformiga plantager där träden står på rad, samt kala ytor. Flyg- och satellitbilder visar ett sargat och fragmenterat landskap. Nu vill det svenska skogsbolaget SCA gå in och hugga de sista remsorna naturskog som ansluter direkt mot byn från den fjällnära skogen. Byborna protesterar, men SCA är hårda i förhandlingen. Välkommen till Norrsjö! Det här är bybornas egen historia.

Norrsjö är en svensk liten by som ligger intill sjön Norrsjön, ca 5 mil norr om det större samhället Strömsund, i Jämtlands län. SCA är det svenska skogsbolag som verkar i trakten och som varit en stor bidragande orsak till denna landskapsomvandling. För 50 år sedan bestod all skog kring Norrsjön av gamla naturskogar, men en omvandling av landskapet till industriskogar och plantager närmar sig idag sitt slutskede.

Norrsjö. Foto: Klas Ancker

Mattias Carlsson har vuxit upp i Norrsjö. Han trivs med ha närheten till skogen och naturen.

- Mina intressen ligger i att vara ute i naturen och då passar det bra att bo här, säger Mattias.

Han har fått se hur landskapet har förändrats sedan han var barn på 1970- och 1980-talet. Stora områden var kalavverkade redan då och planterades med contortatall från Nordamerika.

- Contorta är en styggelse, säger Mattias. Det är inte naturligt i de här trakterna. Dessutom ser de inte ut som träd, utan som buskar. Det går inte heller att förflytta sig i ett contortaplantage eftersom det är så risigt. Det är ett stort misslyckande för skogsbolagen att välja att plantera contorta. Det enda de duger åt är pappersmassa, vad jag kan se.

Han beskriver Norrsjö-landskapet som kuperat och höglänt, och påpekar att det finns mycket fjällnära skog i trakten. Den fjällnära skogen i Sverige är till en högre utsträckning undantagen ett normalt skogsbruk. Det beror bland annat på låg produktivitet och låg lönsamhet, men också för att hänsyn ska tas till rennäringen, naturvården och i viss mån friluftslivet. Norrsjöborna utnyttjar flitigt sina skogar till bland annat fiske, jakt, svamp- och bärplockning. Men Mattias påpekar att man måste förflytta sig genom contortaplantage för att komma fram till en del småtjärn och vattendrag för att fiska, vilket förtar en stor del av njutningen.

Många hyggen har tillkommit sedan Mattias var yngre. Han sitter vid köksbordet när han berättar.

- Det är enorma arealer på berget öster om byn som man nu har kalhuggit, säger Mattias. Det är nästan 80-tals-klass på de kalhyggena. Det är väldigt stora sammanhängande hyggen.

Osökt kommer han in på skogsbolaget SCA.

- Det är helt för jävligt att SCA ska avverka skogarna. Jag har ett egenintresse i skogarna, jag trivs ju här. Det är en mäktig skog i mina ögon. Det är gammal skog, det är trollskog.

Mattias berättar om den totala slutavverkning som är på gång i skogsområdena nedanför den fjällnära skogen. Att SCA bandat ut i princip all skog som finns kvar för avverkning.

- Det är efterfrågan förstås, säger Mattias. Skogen här är väldigt produktiv, så de vill väl gärna komma åt den. De vill ha pengar, allt handlar om pengar.

Bybornas dialog med SCA har pågått i flera år. Det var Mattias syster som fick nog och började ifrågasätta SCA:s framfart.

- Tidigare har man alltid gått och knutit näven i tysthet, förklarar Mattias. Man förbannade sig över att de tog mer och mer, men förstod inte att man kunde säga ifrån. Men efter att min syster drog igång protesterna började vi inse att vi verkligen måste göra någonting.

Den nationella miljöorganisationen Naturskyddsföreningen kopplades in. Tidigare upplevde byborna att det var svårt att få gehör hos SCA, men under 2009 har SCA ordnat två samrådsmöten med byns invånare, fritidshusägare och Naturskyddsföreningen för att försöka nå en gemensam lösning.

- Det är bra att SCA tar sig tid att i alla fall komma hit, säger Mattias.

Vid det andra samrådsmötet deltog hela 29 personer med anknytning till byn med en vädjan om att SCA borde spara dessa skogar. I hela byn finns endast fem bofasta familjer, så även fritidhusägare och andra människor med anknytning till byn hade slutit upp till mötet. SCA överrumplades av det stora uppbådet och gav därför byborna och Naturskyddsföreningen en chans att under hösten utforma ett förslag över hur framtida avverkningar i de aktuella skogarna ska ske. Fram till dess lovade SCA att inte avverka någon av de skogar som är planerade för avverkning.

Trots löftet avverkade SCA en skog under hösten och började avverka ytterligare en i Norrsjö.

- Det känns för jävligt, säger Mattias. Jag upptäckte det av en ren händelse när jag körde förbi i min bil. Jag tog kontakt med Naturskyddsföreningen som ringde till SCA:s ledning och fick stopp på avverkningen.

Assar Carlsson, Mattias pappa, har bott i Norrsjö i 65 år. Det är här han har vuxit upp och han bor kvar på sin föräldragård.

norrsjo1








Trots SCA:s löfte om att inte avverka någon av de avverkningsplanerade skogarna innan en överenskommelse med byborna kommit till stånd, avverkade SCA denna skog med höga naturvärden.

Foto: Malin Sahlin.









- Allt har förändrats, berättar Assar. När jag var liten fanns ingen kalyta. Det plockhöggs bara. Skogarna var i princip orörda då. På den tiden fanns inga landsvägar, bara kör- och hästvägar och gångstigar. Första föryngringsytan kom 1960 på andra sidan sjön här. Vägen var inte bruten för att frakta ut virke, men flottning utefter ådalen förekom.

Vad tycker du om skogarna kring Norrsjön?

- Ja, det är ju bara rester kvar, förklarar Assar. Spillror. De är ju viktiga. Nu är jag ganska gammal och dålig på att gå, men rena vetenskapen om att det finns något kvar är betydelsefullt, också för barnens skull.

Assar jagar. Det är en del av hans livsstil.

- När våra förfäder för över 100 år sedan sålde skogarna till skogsuppköparna fick de behålla jakten och fisket och ta ut virke till husbehov. Den rätten har vi fortfarande, men nu struntar SCA fullständigt i det där. Det är med svårighet vi kan hitta lämpligt virke till gården, eftersom det mest är contorta kring byn.

- Numera tänker SCA kortsiktigt, fortsätter Assar. En gång i tiden gjorde de inte det, då var de tongivande inom framförhållningen och duktiga på det där. Men i och med den stora skövlingen och den stora contortaplanteringen var det slut på den långsiktiga planeringen. Nu är det fullständigt vettlöst alltihopa, man ska förse industrin varje år. Det är helt sanslöst.

Assar har jobbat för SCA sedan han var 12 år fram till 1995. Han började sätta plant. När han var 14 började han hugga timmer under vintrarna. Han anser att det som har förändrats i trakten, är den sociala tankegången från bolaget. Tidigare var det befolkningen som jobbade i skogen. Varenda plant som skulle sättas var av ortsbefolkningen. Nu är det inte så längre. Numera gör man dagsverken åt bolagen.

- Förut accepterade man att man gjorde stora kalhyggen på 200 ha när man jobbade åt SCA, berättar Assar. Då tänkte man aldrig på att det var en skövling av stora mått, det gynnade ju en själv, familjen, byn, och området. Pengarna kom ju tillbaka till oss, arbetarna. Det fanns en viss acceptans för det på den tiden. Bolaget var vi.

Vad anser du om SCA:s agerande här i Norrsjö?

- SCA har gjort några dumheter på ytor, och gått över myrar för att få några enstaka timmerstockar, säger Assar. De kan göra hur stora ingrepp som helst, det finns liksom inte någon proportion. De trampar sönder mark och gräver och har sig.

- Nu låter de områden ligga på sparlåga tills diskussionen är över (red anm. SCA har tillfälligt fryst sina planerade avverkningar i Norrsjö). Vi känner ju SCA väl, det är bara ett knep för att lugna ner saker och ting, för att få tiden att gå. Jag tror att SCA kommer att avverka skogarna här ändå.

Kan ni bybor på något sätt stoppa dem?

- Med svårighet, säger Assar. Det går inte att stoppa dem utan nationell och internationell uppmärksamhet. Det måste vara tryck från annat håll. Det finns inget som helst hopp från att det ska komma tryck från riksdag och regering, åtminstone inte i nuläget.

- Det är varje pappers- och virkeskonsuments plikt att sätta press på producenten, fortsätter Assar. Jag ser skogen som förmer, inte endast som en råvarukälla, Samhällets syn, ja, de flestas syn, är att skogen är en råvarukälla. Det synsättet måste absolut förändras. Hela samhället är så kortsiktigt funtat.

Assars barnbarn Martina Carlsson, 18 år, har under somrar och helger spenderat mycket tid i Norrsjö. Det är som hennes andra hem. Hon har alltid varit mycket ute i skogen.

- Bor man här är det naturen som är viktig, säger Martina. Det är det som finns här och det är det som betyder något för oss. Jag kan inte uttala mig om höga naturvärden och så, men skogen har följt min familj historiskt sett. Ändå är man så maktlös, man har inget att säga till om. Det känns som att de tar skogen ifrån oss. Det känns omöjligt att man själv ska kunna göra något för att stoppa det här, vi behöver ju hjälp utifrån. Vi önskar att folk kunde hjälpa till, de som kan och vill.

Miljöorganisationerna
Fältbiologerna, Skydda Skogen, Naturskyddsföreningen och Miljöförbundet Jordens Vänner ställde sig under hösten 2009 bakom Norrsjöborna och stödjer deras kamp för att behålla de kvarvarande skogarna runt byn.

- SCA har tidigare varit ganska oprofessionella i sitt bemötande gentemot oss bybor, fortsätter Martina. De har haft inställningen att de inte behövt lyssna på oss eftersom vi är en liten ortsbefolkning och de är det stora bolaget. Därför känns det oerhört bra att få hjälp av andra organisationer. Det inger hopp.

En helg i slutet av september 2009 arrangerar miljöorganisationerna en gemensam inventeringskurs för byborna i de avverkningsanmälda skogarna. En grannaturskog i ett kuperat landskap med små tjärnar, myrmosaiker och tallhällmarker besöks. Skyddsvärda och hotade arter eftersöks och dokumenteras. Här är flera av granarna grova och gamla, vissa av dem började växa för tre sekler sedan. I skogen ligger död ved här och var. Den döda veden är viktig för ett flertal insekter, vedsvampar, mossor och lavar.

norrsj_winter habitat of a bear

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Björnide, Norrsjö.

Foto: Klas Ancker

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Duggregn förbyts då och då i sol under dagen. Mattias Carlsson tar med inventeringsgruppen till sin trollskog och visar upp en magnifik vy från ett högt beläget berg över ett till synes fortfarande opåverkat landskap med en glittrande sjö nedanför och vidsträckta skogar med lövträd i höstens alla färger. Strax nedanför utkiksplatsen finns ett björnide, dit björnen troligtvis kommer att söka sig när vintern börjar göra sig påmind.


p1011155Gammelgranskog, Norrsjö. Foto: Olli Manninen


Naturvårdsspecialisten Hans Sundström berättar om arterna som hittas längs med vägen och talar om vilka typer av miljöer som de är beroende av. Inventeringsgruppen slår sig ner vid en blänkande tjärn med sammanhängande skog och myrmark runt omkring för att äta sina medhavda matpaket. Inte ett endaste hygge är i sikte. Inventeringsdeltagarna diskuterar situationen i Norrsjö och ger sin syn på saken. Xaver Wagner, från Tyskland, volontärarbetar sedan några månader tillbaka på en getgård i byn Svansele, ca en mil från Norrsjö. Han tycker mycket om den svenska naturen och vill gärna stanna. Vid Svanseleberget har Xaver plockat bär och svamp.


- Men jag blev chockad när jag såg vad man gör i skogen här, säger Xaver. I Tyskland tar man inte bort hela skogen. Jag trodde inte att sådant här fanns kvar i Europa.

 

norrsj_mattias martina and hansNaturvårdsexperten Hans Sundström visar inventeringsdeltagare en signalart. Foto: Klas Ancker.


Steffi Kurz, också från Tyskland, voluntärarbetar på samma gård som Xaver.

- Man köper mycket virke från Sverige i Tyskland, säger Steffi. Jag tycker att det är ett problem eftersom många i Tyskland inte vet om hur det ser ut i Sverige. Om en sådan här skog hade funnits i Tyskland hade man direkt gjort ett reservat.

Xaver flikar in:

- Strömsunds kommun vill att människor ska flytta hit. Många av dem som flyttar hit gör det för naturens skull. Det är också därför turister kommer hit. Om all skog är förstörd vill ingen flytta hit.

Håkan Jonsson har varit mycket i Norrsjö på somrarna sedan han var liten och har en stuga i området.

- Det är bara att gå ut i skogen för att förstå varför skogarna ska vara kvar, säger han. Kalytorna runt byn är max 10 år gamla. Det är helt förkastligt att ge sig på det som finns kvar runt byn. Det är nu det blir uppenbart när man börjar se att de har börjat avverka runt byn. Tidigare skedde avverkningarna längre bort från byn och då såg man det inte. Tar de det som finns kvar runt omkring, blir det bara en stor sammanhängande kalyta kvar.



"Jag blev chockad när jag såg

 

vad man gör i skogen här"



Inventeringsdeltagarna fortsätter sin vandring i skogen. Ovanför de grova grantopparna flyger plötsligt några lavskrikor (Perisoreus infaustus), och deras gälla jamanden ljuder mellan granarna. Lavskrikan är en kråkfågel som är i behov av äldre skogar och den klassas som missgynnad enligt Artdatabanken. Lavskrikor är kända för att vara nyfikna och de här lavskrikorna är inga undantag. De håller sig i granarna ovanför inventeringsdeltagarnas huvuden och tjattrar ljudligt med varandra. Lite längre bort vid en död liggande gran, en låga, hittas vedsvampen ullticka (Phellinus ferrugineofuscus), som är knuten till granar i orörda eller måttligt påverkade barrnaturskogar. Vid en annan låga hittas den missgynnade vedsvampen rynkskinn (Phlebia centrifuga). Hans Sundström berättar att om man hittar dessa två arter kan man även lyckas hitta den sårbara vedsvampen ostticka (Skeletocutis odora), som utgör den mest krävande arten i den värdepyramid som ibland används i naturvårdssammanhang. Hans och inventeringsdeltagarna letar efter denna art, men ger till slut upp när det är dags att bege sig hemåt innan mörkret faller. Då, där under en grov granlåga dyker den plötsligt upp. Cirkeln är sluten och värdepyramiden har gjort skäl för sitt namn.

- Det är dags att börja tänka till, det finns ju inte så mycket riktig skog kvar, säger Mattias. Vi måste öppna ögonen och inse att de här sista gammelskogarna behövs Man ska inte heller vara rädd att säga ifrån, som jag varit tidigare.

Som Håkan Jonsson formulerade sig under matrasten:

- Det här är en av de sista orörda vildmarkerna nedanför fjället som riskerar att försvinna. Det är inte värt det.

SCA i korthet

SCA är ett bolag som utvecklar, producerar och marknadsför personliga hygienprodukter, mjukpapper, förpackningar, tryckpapper och sågade trävaror. Dessa produkter erbjuds i över 90 länder.

SCA grundades 1929 i Sverige. Europa är dess huvudmarknad, men koncernen har även starka positioner i Nordamerika, Latinamerika, Asien och Stillahavsasien. SCA:s åtta största marknader är (i storleksordning): Tyskland, Storbritannien, Frankrike, USA, Sverige, Italien, Nederländerna och Spanien. Expansion sker genom tillväxt och förvärv. Viktiga varumärken är TENA, Libero, Libresse, Tork, Tempo, Zewa och Edet.

SCA har 52 000 anställda i 60-talet länder och nettoomsättningen 2008 var 110 miljarder kronor (11,5 miljarder euro). Bolaget finns listat på Stockholmsbörsen och New York-börsen. Industrivärden (som kontrolleras av Lundbergföretagen) är den största aktieägaren.

SCA är den största privata skogsägaren i Europa med ca 2 miljoner hektar produktiv skogsmark i norra Sverige. Ungefär 5 % av bolagets produktiva skogsmark nedan gränsen för fjällnära skog är naturvårdsskogar, undantagna från skogsbruk. SCA har sju sågverk och ett pelletsverk i Sverige. Ungefär 10 % av SCA:s virkesförråd utgörs av contortatall (Pinus contorta).
hyggenorrsjnHyggeslandskap utfört av SCA i närheten av Norrsjö. Foto: Malin Sahlin.
Norrsjö och FSC i korthet

De flesta av skogarna som är planerade för avverkning i Norrsjö har dokumenterade höga naturvärden. Inventeringar har utförts av naturvårdare, professionella inventeringsexperter och myndighetspersonal vid flera olika tillfällen. Många av barr- och lövträden är gamla och död ved förekommer i stor utsträckning. Flera fynd av missgynnade, sårbara och hotade arter, liksom signalarter, har dokumenterats i skogarna.

Skogarna i Norrsjö har också höga sociala värden för lokalbefolkningen som använder skogen till att plocka bär och svamp, rekreation och jakt. Byborna har tydligt uttryckt sitt missnöje angående de planerade avverkningarna både i media och i ett upprop riktat till SCA. Uppropet för bevarandet av Norrsjös skogar genererade nästan 900 namnunderskrifter.

SCA är FSC-certifierade. Forest Stewardship Council (FSC) är en internationell organisation för certifiering av skogsbruk och skogsprodukter som förordar ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt ansvarsfullt skött skogsbruk. SCA har systematiskt brutit mot FSC-standarden under årens lopp genom att bland annat avverka gammelskogar, naturvärdesträd, köra över död ved och orsaka marken grova körskador. Övertrampen resulterade i ett Major CAR (den allvarligaste anmärkningen ett FSC-certifierat bolag kan få) under 2007, men anmärkningen drogs tillbaka 2008. Sedan dess har SCA fortsatt att kontinuerligt bryta mot standarden.

Om SCA väljer att avverka skogarna i Norrsjö, riskerar SCA att bryta mot följande kriterier i den svenska FSC-standarden:

4 Standard för sociala området
4.3 Lokalsamhällen
”Skogsbruket bidrar till en långsiktig social och ekonomisk välfärd såväl för de som arbetar i skogen som för de närliggande samhällena. Skogsägaren bedriver ett ansvarsfullt långsiktigt skogsbruk på sin fastighet som innebär ett högt utnyttjande av den skogliga produktionspotentialen med hänsyn till naturmiljön och andra intressen.

Skogsmiljöns rekreationsvärden för lokalbefolkningen beaktas särskilt.”

5 Fjällnära skog
5.1 Områden med urskogsartad skog enligt FSCs huvudkriterier undantas från skogliga åtgärder utom sådana i syfte att främja den naturliga biologiska mångfalden. Hit förs även alla andra typer av nyckelbiotoper.

5.2 Andra från naturvårdssynpunkt värdefulla skogar som ligger som stråk eller enklaver i anslutning till områden av urskogsartad skog och som bildar en naturlig, sammanhållen enhet med dessa förs till kategori 5.1 och undantas andra åtgärder än sådana i syfte att främja den naturliga biologiska mångfalden.

6 Standard för miljö och biologisk mångfaldsområdet
6.1 Bevarande och restaurering av biotoper
6.1.1 Nedanstående områden undantas andra åtgärder än skötsel som är påkallad för att bevara och främja biotopens naturliga biologiska mångfald. Åtgärder för att främja friluftslivet får vidtas under förutsättning att den biologiska mångfalden inte skadas.
a) Utpräglat olikåldrig och skiktad naturskog med riklig förekomst av gamla/grova träd
och rikligt med grövre död ved i olika nedbrytningsstadier.
b) Nyckelbiotoper enligt Skogsstyrelsens definition och metodik.

För mer information, vänligen kontakta:

Amanda Tas, skogskoordinator, Skydda Skogen,
tel. 076-76 13 533, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. – www.protecttheforest.se

Malin Sahlin, skogshandläggare, Naturskyddsföreningen,
tel. 070-31 18 451, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. – www.naturskyddsforeningen.se