|
|
|
Forskarupprop: Skydda Sveriges gammelskog |
 |
 |
 |
|
2010-02-07 kl. 00:00 |
|
Nu är det år 2010. Det är i år som miljömålet Levande skogar ska vara uppfyllt och ett nytt delmål för skogsskydd ska antas. Trots det kritiska läget har den svenska regeringen skurit ner på anslaget till skogsskydd och förordar en intensifiering av skogsbruket. I ett upprop, kräver nu ledande forskare att den svenska regeringen agerar kraftfullt och skyddar Sveriges sista gamla naturskogar och andra skogar med höga naturvärden, innan det är för sent.
Mer än 100 forskare har skrivit under uppropet. De menar att ett uthålligt svenskt skogsbruk inte kan uppnås i en situation där 95 procent av de produktiva skogarna är exploaterade och endast enstaka procent av skogsmarken är avsatt till naturvård. Sverige har förbundit sig internationellt och nationellt att stoppa förlusten av biologisk mångfald och forskarna anser att det är regeringens skyldighet att följa dessa åtaganden.
- Vi har på papperet en bra miljöpolitik och de svenska miljömålen är föredömliga, säger Bengt Gunnar Jonsson, professor i växtekologi vid Mittuniversitetet. Det finns dock en alltför stor skillnad mellan målen och medlen – den politiska viljan att genomföra politiken verkar saknas i praktiken. Som en konsekvens ser vi ett alltmer utarmat skogslandskap där skogsvårdslagens miljömål är tydligt underordnat produktionsmålet.
Under 2010 fattas beslut inför Sveriges miljömål till 2020. I uppropet kräver forskarna att 20 procent av den produktiva skogsmarken ska skyddas inom det nya arealmålet för miljömålet Levande skogar under perioden 2010-2020, vilket ligger i linje med ledande naturvårdsforskning. För att nå dit måste stora arealer skogsmark restaureras eftersom tillräckliga arealer skog med höga naturvärden inte finns i Sverige idag.
Forskarna menar att anslaget till skogsskydd måste höjas till den nivå som krävs för att långsiktigt bevara skogens biologiska mångfald. Genom att bevara kvarvarande äldre skogar anses också markens kollager bibehållas och klimatförändringarna motverkas. Forskarna vill även främja en ökad variation av skogsbruksformer i de 80 procent av den produktiva skogsmarken som fortsatt brukas samt menar att den generella hänsynen till natur och vatten måste förbättras.
- Sverige är ett av världens rikaste länder, säger Sven G Nilsson, professor i ekologi vid Lunds universitet. Vi har därför råd att bevara de sista naturskogarna och även återskapa naturvärden i andra skogar. Vi har ärvt ett rikt växt- och djurliv från våra förfäder, det måste vi föra vidare till kommande generationer.
Det är föreningen Skydda Skogen som tagit initiativ till forskaruppropet för bevarandet av Sveriges gammelskogar och andra värdefulla naturskogar och trädmiljöer. Föreningen söker nu ett brett stöd från allmänheten och forskare. Alla som vill underteckna uppropet, uppmanas göra det på Skydda Skogens hemsida (se länken nedan).
Kontaktpersoner:
Sven G Nilsson. Professor i ekologi, Lunds universitet, 0476-21 614,
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
Viktor Säfve. ordförande, Skydda Skogen, 076-1148811,
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
Amanda Tas, sekreterare, Skydda Skogen, 076-7613533,
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
Länk till uppropet: www.skyddaskogen.se/upprop
|
|
|
|
|
Dalabygden: Vems ärenden går Monika Stridsman? |
|
|
|
|
2009-12-11 kl. 19:22 |
Föreningen Skydda skogen har kanske lyckats alltför väl med att informera om äldre skogars förmåga att lagra kol. Och att dessa skogar, bland annat därför, måste skyddas. Uppenbarligen har våra artiklar stört skogsindustrin, som det senaste året drivit en mycket påkostad kampanj med helt motsatt innehåll.
Det tycks också ha stört Skogsstyrelsens nya generaldirektör Monika Stridsman så till den grad att hon nu går ut i media för att snarast, inför klimatmötet i Köpenhamn, mota Olle i grind. Tydligen har vi hotat nationella särintressen, som dels vill fortsätta att avverka och göra affärer med skog på samma hänsynslösa sätt som hittills, dels är speciellt intresserade av att – i tider av självförvållad virkesbrist – komma åt de sista resterna av gammal skog. Kanske för att den ofta innehåller virke av en kvalitet som skogsbruket annars har försummat att producera. Men kanske också för att en gammal skog, så länge den står upprätt, påminner om vad vi alla har gått miste om i fråga om levande natur. Det är annars svårt att förstå hur dessa spillror av ursprunglig svensk skog – bara några procent återstår – kan vara en sådan nagel i ögat på någon.
Monika Stridsman lägger i artikeln allt sitt krut på att tillbakavisa varje tanke på att bevarande av skog vore ett medel att rädda klimatet. Den svenska skogen ska inte vara kollager, skriver hon. Tvärtom ska skogsnäringen få bruka skogen intensivt. Det är det rätta receptet, det som ska göra skogsbruket till ett plus i det svenska utsläppsprotokollet. Vi vill än en gång påpeka att de beräkningar som ligger till grund för dessa resonemang finns på en skala som pendlar mellan glädjekalkyl och ren bluff, men framför allt helt bortser från skogsbrukets och industrins egna, dåligt redovisade ofantliga utsläpp av växthusgaser. Alltför många besvärande eller osäkra poster finns här: Från maskiner, koldioxid från marken, omloppstider för träprodukter, transporter, energiåtgång vid alla slags industriprocesser etcetera.
Skogen ska enligt Skydda skogen ”inte bara” vara ett kollager. Skogen ska även få vara levande natur och hem för de arter som utgör själva skogen, och bidra till livskvalitet och inspiration för många människor. Den ska dessutom ge livsuppehälle genom mångbruk: Ekoturism, träfiberprodukter, jakt, fiske, renskötsel, bär- och svampplockning och så vidare.
Stridsman skriver vidare att: ”... det har förts fram förslag om att övergå till hyggesfritt skogsbruk eller att helt skydda skogen från skogsbruk.”
Verkligen? Vilka har förordat att helt skydda den svenska skogen från skogsbruk? Vad Skydda skogen och andra miljöorganisationer, men i synnerhet forskare, fört fram är att 10–20 procent av den produktiva skogsarealen bör avsättas till naturvård och att de 80 procent som fortsatt brukas ska brukas på ett sådant sätt att minsta möjliga skada sker på ekosystemet och klimatet. Detta kan väl inte vara svårt att förstå, Monika Stridsman?
Sanningen är att bara en kraftig generell minskning av energianvändning och konsumtion av naturresurser skulle kunna bromsa människans negativa klimat- och miljöpåverkan. Att bara ersätta fossila bränslen med bränslen från exploatering av skogsekosystemet, samtidigt som den globala konsumtionen och befolkningen ökar, kommer inte bromsa vår klimatpåverkan. Vi kan helt enkelt inte fortsätta att använda energi i oljesamhällets anda.
Skydda skogen är inte främmande för visst uttag av energi och biobränsle från den svenska skogen. Men då måste samtidigt konsumtionen och produktionen av exempelvis papper och andra träfiberprodukter minska, och de arealer som avsätts till naturvård öka i enlighet med ledande naturvårdsforskning. Dessutom måste oberoende miljökonsekvensbeskrivningar göras. Biobränslen har nämligen ett flertal negativa effekter på miljön, och även förbränning av biobränslen bidrar till utsläpp av växthusgaser. Skogsekosystemet klarar inte av att både försörja överkonsumtion av träfiberprodukter och av energi.
Monika Stridsmans utspel liknar mest av allt en partsinlaga direkt från skogsbruket. Detta är anmärkningsvärt, eftersom Skogsstyrelsen ska vara den som garanterar portalparagrafen i skogsvårdslagen, att miljömålet är lika viktigt som produktionsmålet. Vem ska försvara den balansen nu, om Monika Stridsman redan har valt sida?
Föreningen Skydda skogen
Viktor Säfve
Ordförande
Thomas Tidholm |
|
Porträttet Thomas Tidholm - På naturens sida mot övervåldet i skogen |
|
|
|
|
2009-04-23 kl. 20:17 |
|
”Skogen är inte smörgåsbordet på en finlandsfärja”
Poeten som röt. Det är ord och inga vackra dikter när Thomas Tidholm pratar om dagens skogsbruk. Maskiner som slafsar sig fram, hänsynsband som fladdrar i snålblåsten och köpta forskare med pannorna i djupa diken. Ilskan kommer djupt inifrån Hälsinglands skogar, där han inte längre hittar till sina gamla älgpass.
- Lavskrikorna brukade komma och sätta sig på stöveln för att få en korvbit. Det är så spännande att sitta på pass, man hör så mycket. Samtidigt som det ju är fruktansvärt tråkigt, så tråkigt att det blir intressant på något sätt. Begreppet realtid blir väldigt tydligt.
Men för tio år sedan slutade Thomas Tidholm med älgjakten, förklarar han och tittar ner i köksbordet.
- Man kunde hamna på så konstiga ställen, ungskogar där man inte vill sitta en hel dag. Hyggen är väl bra i och för sig om man ska se älgar… men jag blir ju deprimerad.
|
|
Läs mer...
|
|
|
Läs ORDFRONT:s skogstemanummer! |
|
|
|
|
2009-06-16 kl. 14:44 |
|
 Kulturtidskriften Ordfront släppte i veckan tredje numret för 2009, temat är skogen. Artiklar om den inställda skogsdebatten och det uppluckrade strandskyddet. Bland annat porträtteras konstnären Maria Westerberg, vice ordförande i Skydda Skogen. Göran Greider levererar en välskriven krönika om en inställd skogsdebatt: ”Varför så tyst om skogen?”. Göran Greider gästar även skyddaskogen.se med krönikan!
Jag rekommenderar varmt att skaffa Ordfront!
http://www.ordfront.se
/Viktor Säfve
|
|
2009-04-23 kl. 20:11 |
Solen börjar värma och talgoxen sjunger ihärdigt i trädtopparna. Men det har blivit lite tystare – drygt 40 procent av skogens fågelarter har minskat sedan 1970-talet. Många av arterna verkar nu ha stabiliserat sig på en lägre nivå.
Åke Lindström på Svensk Fågeltaxering i Lund har följt trenderna i fågelvärlden sedan 1970-talet. Han hör inte själv att fågelsången har minskat men vet att det är så eftersom fåglarna har blivit färre.
- De flesta miljöförändringar vänjer man sig vid gradvis utan att tänka på det. Som när barnen växer. Men de som bor nära en utdikad strandäng eller avverkad gammelskog märker nog att sången avtar.
|
|
Läs mer...
|
|
|
|
|
|
|
Sida 1 av 2 |
|
